Grinolle

Ibland kan man inte låta bli att skratta. Som alltid så sitter vi i biblioteket och jobbar, man får mer gjort här än hemma och det finns all litteratur och man kan utbyta tankar i vissa frågor och uppgifter.

Då och då stöter man på en grinolle, någon som faktiskt glömt bort (eller missat) att vi går på universitetet och att på universitetsbiblioteket så funkar det inte som på ett "vanligt". Dvs söker man tystnad så får man söka sig till dom tysta avdelningarna eller boka ett grupp/studierum.

Nu har vi fått många nya studenter på skolan då det är ny termin och idag satte det sig en kille mittemot oss med dator, block, penna och miniräknare. Ida och jag pratar om våran nuvarande uppgift och runt om oss surras det också friskt. Killen blir tillslut riktigt sur, SLITER ut datorsladden, kastar ner alla sina saker i väskan och stampar iväg. Såg honom följa dela raden av studieplatser och säkert tänkte han "men va fan, är det inte tyst någonstanns?!!!"

Kunde verkligen inte låta bli att skratta, men jag tycker samtidigt synd om dom människor som behöver tystnad, men inte kan acceptera att då får man söka sig till dom ställen där det ska vara tyst.