Tack, det räcker nu.

Den senaste veckan får mig bara att säga, tack det räcker nu. Slut energi. Sjukdomar i familjen på flera sätt, oro och hjärtvärk. Tidsbrist, stress och för lite balsam för själen. Det har pågått för länge.
För många energikrävande saker, för mycket vilja, för lite ork. För viktigt för att säga nej.
För lite fokus på mig, försökt minimera stress och konflikter, resulterat i fler och mer stress.
Behöver balsam, behöver vitaminer, behöver frid och ro. För mycket oro. För själen.
För lite hopp, för lite förtroende, för lite rosa elefanter och fluffiga moln.

Det räcker nu.
Jag behöver andas.
Medvind tack.